Tillbaks i bloggosfären

Har haft - eller har - ett uppehåll. Energilösheten har gjort sig påmind, vilket gör att resurser måste sparas till där de behövs mest. Det vill säga tvätt, städning och typ bullbakning.

Inget om nåt svårt ska nu skrivas. Istället nåt helt annat:

Från säker källa (nioårig kompis till bokmalen) har jag hört detta... "Hon den där Malena som vann melodifestivalen, hon ska inte åka till Ryssland. Det ska EMD göra, för hon operasångerskan ska spela Askungen i en rysk film istället, så hon kan inte åka. Och hon med Snälla snälla kan inte heller åka, för hon har inte råd. Så det blir EMD!"

Jag (lite lamt): "Borde det inte stått nåt i tidningen om det här?"
Nioåringen: "Det är sant, jag lovar!!!"

Minsann! Ni får komma ihåg var ni läste det först...

Nu ska jag steka korv medan maken är i ladugården. Sedan ska jag ta en taxi till flygplatsen för blixtvisit på konferens, vilket alltid är förknippat med viss ångest. Inte för konferensen men för alla och allt jag lämnar hemma. Visst är det fint att känna sig oumbärlig, men detta gränsar troligen till ett visst vansinne. DE KLARAR SIG! DET MÅSTE DE! Men ingen vill att jag ska åka, allra minst P. Det blir onekligen ett visst krångel för honom, men det är ett visst krångel för mig med när jag är ensam med ungarna, vilket jag ju är ganska mycket om än korta stunder i taget. Jag måste alltid göra en massa praktiskt samtidigt, och det ÄR krångligt. Liksom det är för P. Men det gör mig olycklig. Känns som om ingen är glad när jag är hemma och alla är ännu mindre glada när jag är på vift... (OK - överdrift, jag vet)

Bokmalen har ont i huvudet också. Och Traktorälskaren har skrapat hela ansiktet på skare när han föll nerför en slänt och landade under en gran. Och hunden rymmer.

Men vi har gjort en solgrop vid växthuset idag, och grillat korv i solskenet. Och "Vargarna i Calla" är lika spännande som jag hoppades. Så det finns ljuspunkter.

Och P och jag hade en väldigt bra lördagskväll.

Nu - korvstekning!